Dag 12, 11 Januari 2013

Fredagens första aktivitet blev att åka till ett tempel för hinduer. Det var ett vackert tempel och i detta tempel, så fick vi ta kort !
På en vägg i templet , så kunde man önska sig något . För att önskan skulle gå i uppfyllelse , så skulle man försöka få ett mynt att fastna på väggen . Skitsvårt !!!

Nästa stopp på vägen , blev ett jättevackert vattenfall. Det var väldigt högt och nedanför fanns en liten sjö. I den sjön så brukar många indier sprida ut sin aska . Vi önskade nästan att man skulle få göra så i Sverige med !!
Det var ett klart värt stopp på vägen !
Efter att vi gått tillbaka till vår taxi och chauffören kört oss några meter, så var vi framme vid vårt nästa stopp. Vi tittade på varandra och var helt övertygade om att vi hade kommit till ett PRIMITIVT-fängelse .
Nadja frågade taxi-chauffören om denna grotta med galler för fönster och ingång , var ett fängelse . Chaffisen verkade lite förnärmad, men förklarade vänligt att det var en helig plats för hinduer.
För att få gå in i denna grotta behövde vi ta av oss om fötterna. Gissa om det gjorde ont !!

Efter att vi kollat in grottan med massa statyer så åkte vi vidare till ett kryddplantage.

När vi väl kom fram till kryddplantage såg vi två elefanter till vår förvåning! Det fanns tydligen elefantridning om man vågade sig på detta. Menmen, vi skulle vidare till själva plantaget och därför fick vi lämna elefanterna.... Mycket tråkigt men vi skulle få tid till att titta på elefanterna senare!

Det var en underbar utsikt på vägen till plantagen. Vi gick över en stor "sjö" som det lika väl kunde funnits krokodiler i.. Lyckligt ovetandes gick vi iallafall över den lilla rangliga bron. Som tur var mötte vi inga krokodiler. När vi kom över bron möttes vi av en restaurang mitt ute i djungeln. Vi fick en fin krans med blommor runt halsen och en rosa prick i pannan. Det är tydligen en välkomst gest/välsignelse som vi mött på ett antal gånger på vår resa. Pricken i pannan smetar bara ut sig och man ser för jävlig ut efter ca:10min.

Efter den fina ceremonin fick vi ett papper med massor av olika hälsokurer som tydligen skall hjälpa för olika saker. Det var sådant man kunde köpa efter rundturen i kryddplantagen. När damen som skulle ge oss rundturen äntligen kom, insåg vi att hon inte alls var så jätte bra på engelska. Hennes engelska var jobbig och störande. Vi fick lite smått panik när hon hela tiden drog sina inlärda repliker. Hennes inlärda skämt var så tråkiga och torra att vi skrattade åt henne och inte med henne.

Rundturen var ganska långtråkig men det var ändå fräckt att se hur alla våra kryddor växte och hur dom såg ut. När rundturen började gå mot sitt slut stannade vi vid några palmer. Då dock helt plötsligt en gubbe upp och skulle visa oss något spännande. Han var liten och såg riktigt vältränad ut. Vi blev väldigt förvånade, men när vi fick se showen förstod vi varför. Han hade ett litet rep i handen och det satte han vid fötterna. Helt plötsligt hoppade den lilla mannen upp i palmträdet som var ca:25meter högt. Där uppe svingade han trädet fram och tillbaka. När trädet gungade som mest hoppade den lilla mannen till trädet bredvid och detta gjorde han även en gång till. Alla stod vi kvar och såg ut som ufon nere på marken och med hakor släpade i backen.

Efter den chockerande showen, blev det mat. Det var en buffé. Till maten delades det ut shots med deras egen brännvin. Vi kan tala om att den luktade så stark att man blev yr av att bara lukta på den . Så vi avböjde vänligt drickan och köpte oss istället en varsin läsk.

Efter att vi ätit upp så kunde man köpa kryddor om man ville. Vi hade redan köpt kryddor i Mapusa , för typ mer än halva priset . Så ingen av oss var så sugna på att köpa mer.

Istället valde vi att gå och hälsa på en av elefanterna. Det var en jätte fin hona och vi fick många fina bilder ! Ingen av oss var intresserade av att sponsra ridning av elefanter på en liten parkeringsplats, med massa bilar på. Därför kollade vi istället på när dom andra volontärerna red. Det blev en låååång väntan i stekande sol och när vi väl kom iväg så blev trafikens alla ljud sövande. Vi slumrade nog alla till och resan hem gick därför väldigt fort.

När vi kom hem så chillade vi alla, fram till att taxin kom för att hämta upp oss. Vi hade bestämt oss för att gå på indisk cirkus och alla var väldigt spända!! Vi köpte biljetter till ett värde av cirka 17 svenska kronor. Helt sjukt billigt!! Sedan köpte vi naturligtvis popcorn och dricka .

När vi kom in i cirkus-tältet så märkte vi att det fanns olika sorters biljetter. Vi hade köpt "andra-klass" biljetter och fick därför gå på röda mattan in och sätta oss ganska nära scenen. Bakom oss satt "tredje-klassen" på rangliga, smutsiga träplankor och framför oss satt "första-klassen" på samma plaststolar som vi själva satt på. Det kändes väldigt underligt !!

När showen väl började så förstod vi inte riktigt att den börjat. Det var ingen riktig presentation , utan dom ringde bara i en klocka och så förstod alla att den hade börjat.

Snacka om att vi blev förvånade, när en massa djur sprang in. Det var inga vanliga cirkus-djur, utan hundar, gäss, dromedarer och sedan en... persier-katt !!! Antagligen väldigt exotiskt i Indien.. Själva föreställningen kändes som en pausunderhållning, som pågick i mer än två timmar! Det var faktiskt rätt så kul att kolla på stor/mulliga kvinnor, i väldigt tajta och avslöjande kläder, som skulle försöka hoppa och klättra upp för saker. När cirkusartisterna skulle upp i luften var det hjäp-arbetare som fick DRA upp dem via linor. Det blev en stor ansträngning då de flesta var ganska stora.

Under hela föreställningen gick det omkring en massa försäljare som sålde snacks, mat och dricka. Många av dem stannade mitt framför en och blockerade showen för att stå och nästan tjata om att man ska köpa något. Även små små barn, bärandes på bebisar, gick omkring och tiggde pengar. Sorgligt nog försökte de stjäla från publiken. En flicka stod länge vid Therese och försökte få pengar. Men vi hade alla kommit överens om, innan vi kom hit, att vi inte skulle ge pengar till tiggare, utan att vi endast skulle ge pengar och saker till organisationer. Så det blev svårt att säga nej, men ger man till ett barn kommer det bara fler.

Sammantaget så rekommenderar vi inte cirkus i Indien, men vi hade en trevlig kväll.

Trötta åkte vi hem för att sova. Innan sängdags pratade vi lite med norskorna i huset. De försökte härma hur vi svenskar pratar...vi har nog aldrig skrattat så mycket som den kvällen! Norrmän alltså...!



Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0